Bevara


1. Vad menas med långsiktigt digitalt bevarande?

Det finns flera definitioner av begreppet långsiktigt digitalt bevarande. De olika definitionerna är ofta kopplade till den typ av material som avses. På LDB-centrums (Centrum för långsiktigt digitalt bevarande) webbplats finns följande definition: "Långsiktigt bevarande: En tidsperiod längre än livstiden för systemet (hårdvara och mjukvara). Att bevara med sikte på 'nästkommande generationer.' I dag beräknas medellivslängden för digitala system vara mellan tre och sju år."

Computer Catalog : Consolidated/Convair Aircraft Factory San Diego Equipment, San Diego Air and Space Museum Archive, 1950s, No known copyright restrictions.


2. Är lagring och bevarande samma sak?

När det gäller digitala bevarandefrågor så används ibland både begreppen bevarande och lagring. Det talas även om ”långsiktig lagring och långtidslagring” av data, vilket kan vara förvirrande. Lagring som begrepp avser egentligen teknisk lagring. Att lagra digital information innebär därför inte att säkra den så att framtida användare kan nå den, förstå och ta till sig innehållet. Lagring av ett digitalt fotografi eller en inskannad bild är ingen garanti för att t ex färgåtergivningen bevaras för framtiden. För det fordras bl a att man också säkrar relevanta metadata. Digital information som skapas genom digitalisering och som ska bevaras måste därför skapas på ett sådant sätt att man inte förlorar data i framtiden när man t.ex. byter logiskt format eller lagringsmedia.



3. Hur gör man för att långtidsbevara digitalt material?

Förutom tekniskt bevarande måste man vid långsiktigt digitalt bevarande även beakta aspekter som äkthet och bevarande av kontexten. Det är viktigt att både kunna förstå och återsöka informationen i framtiden.

De vanligaste strategierna för tekniskt bevarande av digitalt material för att överbygga teknikutvecklingen är migrering och emulering. När man migrerar sitt material gör man en löpande konvertering av de digitala filerna till nya databärare, filformat och system så att de blir läsbara i den tekniska miljö som finns när man ska ta del av dem. För att underlätta migreringsprocessen är det en fördel att använda sig av öppna och standardiserade filformat. Vid emulering (att efterlikna) behåller man de digitala filerna i originalformat. För att sedan kunna läsa originalfilerna gör man en emulering av det ursprungliga operativsystemet i den nuvarande tekniska miljön.

En bevarandestrategi bör därför, förutom det tekniska bevarandet, också inbegripa det kontextuella bevarandet och bevarandet av äktheten. För att kunna ta till sig och hantera information i framtiden är det nödvändigt att bygga en grund med tekniska metadata av olika slag, och för att förstå den behöver man dessutom kunskap om innehåll, struktur, kontext och utseende. Inom arkivsektorn utgår man idag ofta från OAIS-modellen som är en konceptuell modell baserad på ”arkivinformationspaket” som förutom själva datat också innehåller metadata om hur informationen ska läsas och om den tekniska miljö den skapades i.

4. Vilka tjänster finns det för långsiktigt digitalt bevarande?

Inom ramen för EU-projektet DC-net har publicerats en studie om tjänster för digitalt bevarande: "Digital preservation services: state of the art analysis" som finns att hämta som pdf från projektets webbsida.

Rapporten är baserad på en analys som ger en överblick av 190 tillgängliga verktyg och tjänster som stödjer olika funktioner inom digitalt bevarande.

DC-net projektet har också publicerat "Service priorities and best practices for digital cultural heritage", som också finns att hämta som pdf från projektets hemsida. Där pekar man på långsiktigt digitalt bevarande som den allra viktigaste prioriteringen.

Användbara länkar:

LDB-centrums webbsida

Service priorities and best practices for digital cultural heritage

Digital preservation services: state of the art analysis
DigitalPreservationEurope(DPE)

Cultural, Artisticand Scientific knowledge for Preservation, Access and Retrieval (CASPAR)

Preservation and Long-term Access through Networked Services (PLANETS)

PReservation Organizations using Tools in AGent Environments (PROTAGE)

The International Research on Permanent Authentic Records in Electronic Systems (InterPARES)

SCAlable Preservation Environments (SCAPE)

SustainingHeritage Access through Multivalent ArchiviNg (SHAMAN)







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar