fredag 30 november 2012

Auktoriteter för kulturarvsdata, ett steg på vägen

Kvinnor badar i Stilla havet vid Moclips 23 augusti 1913. Fotograf: okänd. University of Washington Libraries/Mountaineers Collection
På Digisam är vi glada att ha fått del av Vinnovas satsning på Öppna datakällor 2012. I projektet DISKA (Digitala Semantiska Kulturarvsauktoriteter) vill vi under 2013 inventera den referensinformation över t ex geografiska namn, historiska personer och organisationer som finns på våra 24 medverkande myndigheter.
Eftersom denna information är av stort potentiellt intresse för många aktörer utanför respektive förvaltande myndighet vill vi, med utgångspunkt i inventeringen, bearbeta och tillgängliggöra sagda uppgifter som öppen rdf-data. På det viset blir de möjliga att sammanlänka med andra öppna reurser och kan komma till nytta i en bredare kontext.

För mer information om beviljade ansökningar, se Vinnova.

Uppdaterad 10/12: Här är ansökan som pdf

Johanna Berg

torsdag 15 november 2012

Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation




För två veckor sedan deltog jag i den internationella konferensen om kulturarv EUROMED 2012 i Limassol på Cypern. Där gjorde jag en presentation om digitala infrastrukturer för kulturarv och de tre EU-finansierade projekt som har fokus på de frågorna, DC-net, INDICATE och DCH-RP.  



Ett av dessa projekt, där Riksarkivet deltar som svensk partner, är det nystartade projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) som syftar till att producera och validera en ”Roadmap for Preservation”, som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad e-infrastruktur. Roadmap kommer att valideras genom ”proofs of concept”, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med e-infrastrukturleverantörer. Praktiska verktyg för beslutsfattare kommer också att tas fram.

Projektet startade den 1 oktober 2012 och kommer att pågå under 24 månader.

Mer information finns på projektets webbsida.

I samband med detta projekt kommer vi på Digisam att tillsätta en nationell referensgrupp som kommer att vara nära knuten till Digisams arbetsgrupp för bevarandefrågor som kommer att starta sin verksamhet under början på nästa år.

Sanja Halling, Digisam

torsdag 25 oktober 2012

Länsmuseerna och sociala medier


Temat för den första dagen av länsmuseernas samarbetsråds höstmöte i Jönköping var ”Museernas roll i samspel med sociala medier".

Sergei Muchin, länsmuseichef i Jönköping, inledde kring temat och poängterade utmaningen som museerna står inför i det snabbt föränderliga medielandskapet. Med bilden av smartphonen som används för att knyta samman och skapa ”togetherness” och samtidigt i mötespauser kan användas för att skärma av oss från andra och bidra till ”togetherless” satte Sergei fingret på att det finns många perspektiv på utvecklingen som inte är så entydig som man ibland kan lockas att tro.

















Sergei Muchin  inleder.                                                  
Anton Johansson, entreprenör, mm. gav sin bild av några av de utmaningar museerna står inför och sa att det är viktigt att inte bara fokusera på de sociala medierna utan sätta in dem i den komplexa strukturen för hur och med vilka verktyg vi kommunicerar.

Anton pläderade för att vi måste våga släppa in andra aktörer innanför väggarna på kulturarvsinstitutionerna. Varför skulle t.ex. inte en intresserad privatperson få utrymme att lägga upp och hålla egna guidade visningar, sa Anton och lyfte fram Gidsy som exempel 

Anton räknade också upp de nya valutorna engagemang, uppmärksamhet, kunskap och identitet som driver Internet och avslutade med att ge det strategiska rådet att ”Create more value than you capture”.

Lars Lundquist, enhetschef på Riksantikvarieämbetet, berättade om de kvalitativa värden som institutionerna kan få tillbaka i form av kvalitetshöjning av den information de förvaltar när för en dialog med användarna på t.ex. Flickr  

Lars visade också exempel på nyskapande när användarna släpps in för att remixa och använda bilder med utslocknade upphovsrätter för att skapa nya bilder. Ett starkt exempel är Ghosts of WWII där bilder från striderna i Normandie lagts in på nytagna bilder från de platser där striderna ägde rum.

Lars Lundqvist från Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen. 

Robert Olsson chef för SVT Göteborg gav en inblick hur Public Service agerar och planerar strategiskt för att positionera sig i det föränderliga landskapet.

Anders Mildner, författare, föreläsare, mm berättade engagerat om projektet Popstad Lund som började på Facebook och som vuxit ut till ett kraftfullt kollaborativ projekt där en 25-årig period av Lunds historia berättats och gestaltats av de som var med – musiker, arrangörer, föräldrar, politiker, grannar och om alla de som lyssnade och dansade – i samverkan med Kulturen i Lund. 

Ulrika Albers, projektledare på kommunikationsbyrån Bolt berättade om hur man arbetat strategiskt för att göra en Facebooksida om hallonlakritsskallen, en godisbit från en liten tillverkare, till en av de största svenska produktsidorna, alla kategorier. Det var många i publiken som i den efterföljande pausen pratade om möjligheterna att lyfta marknadsföringen av museerna med helt nya grepp.
 
Efter att jag berättat om Digisam, vilka arbetsuppgifter som är aktuella och bjudit in till samarbete,  sammanfattade Sergei Muchin dagen och ställde frågan om museerna i dagsläget är rustade för arbeta med sociala medier, Vi måste bli digitalt litterata sa Sergei och underströk att museerna måste ställa sig frågan vad det innebär.

Rolf

fredag 19 oktober 2012

Workshop om minne och lärande på KTH


Det var mycket energi i workshoppandet när det första konkreta steget togs efter det att Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och centralmuseernas samarbetsråd tillsammans med Kungliga tekniska högskolan undertecknat ett Letter of Intent om samverkan.
Syftet med samverkan är att utveckla nya, innovativa former för användning av digitaliserat material i undervisning på alla nivåer. Målet att skapa direkt verksamhetsnytta för grund- och gymnasieskola, högskolor och universitet samt det omgivande samhället.
Ett annat syfte med projektet är att skapa en plattform och bygga nätverk för en långsiktig samverkan mellan KTH, ABM-institutionerna och Digisam.
Tack till alla som deltog!

 /rolf

torsdag 27 september 2012

OKFest: Konst på webben

"Lemminkäinens moder" Akseli Gallen-Kallela, 1897
Jag har tidigare skrivit kort om datavisualiseringar på OKFest här, och lovade då återkomma med en rapport om öppenhetsarbete på nordiska konstmuseer. Museer med fokus på bildkonst har i allmänhet mer upphovsrättsligt skyddat material än andra, men även sådana verk blir så småningom fria och kanske är det ingen slump att de som tar ledningen på webben nu verkar vara de traditionella museerna med den äldre konsten. Som holländska Rijksmuseum kunnat konstatera finns deras mest kända målningar ofta i tusentals usla reproduktoner på nätet, och bästa försvaret för konsten torde vara att ge användarna tillgång till äkta vara.

Ateneum i Helsingfors samarbetar sedan i våras med Wikimedia Finland och har bl a ordnat återkommande skrivstugor för museets anställda och vänner. Tillsammans har de kunnat höja kvaliteten på hittills drygt 120 poster i finska Wikpedia, de flesta om kända verk i samlingarna som Gallen-Kallelas Lemminkäinens moder och Edelfeldts Ett barns begravning. Tommi Kovala från Wikimedia som presenterade arbetet på OKFest kunde inte nog understryka värdet i att ett av de största och viktigaste museerna i landet velat gå in i så intimt samarbete med organisationen. De visar på möjligheterna, och banar på det viset väg för många andra, mindre aktörer som också kan nå ny publik för sin konst via Wikipedia.

Wikimedia jobbar i många olika länder projektvis med museer, arkiv och bibliotek som vill göra sina resurser fritt och gratis användbara för alla. I Sverige har vi sett samarbete med bl a RAÄ, men hittills har inga konstmuseer tagit del. För den som är intresserad finns stöd och råd att hämta på deras GLAM-sida.
Även Statens museum for Kunst i Köpenhamn intar en allt generösare hållning till vidareanvändning av konstbilder ur samlingen. Museet tog del i Google Arts Project med 158 verk och kan därigenom erbjuda användarna fria bilder i mycket hög upplösning här. Bilderna är attraktiva för användarna eftersom de är av hög kvalitet, tydligt licensierade med CC:BY och dessutom kommer från en förvaltare med hög trovärdighet och gott renommé. De dyker nu allt oftare upp i Wikipediaartiklar och får därmed än vidare spridning över världen som länkar till lärande och förståelse. Mest nedladdat av alla verk är en Vilhelm Hammershøj från 1901, men bland publikfavoriterna finns också en Lucas Cranach från 1532. Den har varit i public domain 389 år, sa Merete Sanderhoff från SMK, och nog framstår det som fullständigt orimligt att användarna ska behöva betala bildrätt för den?


Både Tommi Kovala och Merete Sanderhoff betonade betydelsen av att explicit och tydligt märka sina material med maskinläsbara licenser. Mer info om SMK:s arbete med CC-licensiering finns här. Och den som fortfarande är nyfiken rekommenderas att fara till Köpenhamn för seminariet Sharing is caring den 12 december 2012.

Både Ateneum och SMK förvaltar i huvudsak äldre verk med utgången upphovsrätt, deras bilder hör alltså hemma i public domain. Men även när det gäller samtida konst finns idag ansatser att tillgängliggöra material mer öppet. Här ska bara kort nämnas de projekt Chiaki Hayashi, i samverkan med utställande konstnärer, genomfört på Mori Art Museum i Tokyo - och det arbete som just i samband med OKFest inletts av Sarah Stierch (museumist & open culture advocate) på Wikimedia för att informera nu verksamma bildkonstnärer om fördelarna med att använda öppna licenser. Det kommer att bli intressant att följa!

Johanna Berg, Digisam

söndag 23 september 2012

OKFest: Öppen data för alla!

Fotograf: paulylioja CC:BY
I veckan hade jag glädjen att delta i OKFest (Open Knowledge Festival) i Helsingfors. Festivalen var ett jättestort arrangemang i öppenhetens tecken, med över tusen deltagare från mer än hundra länder – och det blir mycket positiv energi på ett ställe! Tretton parallella temaspår om fascinerande ämnen som miljö, journalistik och forskning är dock mer än man kan ta in. Varje deltagare missade säkert det mesta, men var och en fick ändå helt säkert del av nya idéer, kontakter och erfarenheter. Det var fina dagar och jag kan omöjligt fånga dem i en enda bloggpost men datavisualiseringen måste jag berätta om i alla fall.

Datavisualisering, alltså databaserade bilder, grafer och animeringar är ett oerhört starkt verktyg för information och lärande. Väl använt – av t ex Gapminder – kan det framstå som ren magi. Därför var det spännande att höra om initiativ för att avmystifiera området och göra smarta visualiseringsverktyg användbara för vem som helst.

Maya Indira Ganesh från Tactical Technology Collective i Berlin/Bangalore talade om vad hon kallar info-aktivism - socialpolitiskt förändringsarbete med bra data och visualiseringsmodeller som verktyg i t ex Drawing by numbers. Ganesh framhöll också OKFN:s (Open knowledge foundation) School of data som snart presenterar flera lättillgängliga verktyg och vägledningar i ”data wrangling”.

Flera exempel fick vi av GIS-analytiker från Esri OY som, utöver tjänster baserade på det egna verktyget ArcGIS, också presenterade smart användning av opensource-verktyget Quantum GIS. Nästan all data kan knytas geografiskt och en karta säger mer än tusen ord. Men möjligheterna i Sverige är tyvärr begränsade eftersom svenska Lantmäteriet i motsats till sin finska kusin fortfarande tar betalt för rådata. Det är synd.

Alla verktyg kan förstås användas till alla slags ämnen, bara man använder dem på rätt data. Men det var ju ändå kul med det mer kulturarvsnära exempel som gavs av Lesley Kadish från Minnesota Historical Society under rubriken ”The space between curation and free archives”. Hon beskrev ett omfattande projekt kring Fort Snelling i Minneapolis, som syftar till att digitalt återskapa miljön kring fortet och så rikt som möjligt visa den förändring platsen genomgått sedan 1800-talets början. Minst lika spännande var dock det delprojekt som på bara ett par månader skapat A Place in Time med visualiserade uppgifter om postgång och handel på fortet kring jul 1849. En liten, enkel och lätthanterlig visualisering av ett väldigt begränsat material – som ändå öppnar många nya vägar till kunskap och insikt. Kolla det!

För övrigt rekommenderas de bandade keynote-föreläsningarna med bl a Michael Edson, Hans Rosling och Anneli Jäätteenmäki som finns att titta på här. Jag återkommer snart med en bloggpost om nyskapande arbete på stora nordiska konstmuseer!

Johanna Berg, Digisam

måndag 17 september 2012

Kom igång med CC!


Hitta rätt licenser. CC:BY Kalexanderson
Digisam bjuder tillsammans med Creative Commons Sverige och .SE in till en halvdag för dig som vill komma igång med CC. Vi kommer att ge en introduktion till CC-licensieringens möjligheter och praktisk kunskap om hur man går till väga för att licensiera sina resurser. Seminariet vänder sig till dig som jobbar i skolan och behöver resurser att använda tillsammans med eleverna, och till dig som arbetar med att tillgängliggöra digitalt kulturarv - eller planerar att sätta igång. Du behöver inte ha tidigare erfarenhet av att arbeta med CC.

När: Tisdag 6 november 2012, klockan 13-17 + avslutande mingel
Var
: Stiftelsen .SE, Ringvägen 100 A, Stockholm

På programmet står:
- Andreas Nord, prisbelönt IT-pedagog på Ekillaskolan i Sigtuna
- Karin Nilsson, chef för Digtala museet på Livrust-kammaren, Skokloster slott och Stiftelsen Hallwylska museet
- Kristina Alexanderson, Internet i skolan, .SE & CC Sverige
- Johanna Berg, Digisam/Riksarkivet

Andreas Nord kommer att berätta hur han arbetar med sina elever och varför skolan behöver tillgång till fria resurser. Karin Nilsson beskriver sina tankar kring tillgängliggörande utifrån institutionsperspektivet, och hinner kanske också berätta om LSH:s långtgående samverkan med Wikimedia Sverige. Johanna Berg talar om att våga prioritera sitt samhällsuppdrag och betonar betydelsen av att börja med det enklaste. Kristina Alexanderson, slutligen, kommer att gå igenom CC-licenserna och ge praktisk vägledning i hur du kommer igång.

Anmälan:
 Deltagande på seminariet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat. Anmäl dig här OBS senast den 30 oktober så vi vet hur många som kommer!

Lär dig mer om CC!

Vi vill redan nu flagga för nästa seminarium den 22  januari 2013. Då bygger vi tillsammans vidare på de påbörjade processerna. Seminariet vänder sig då till dig som är igång och använder CC-licenserna men som kanske stött på oväntade utmaningar i nya arbetssätt. Vid detta tillfälle ges möjlighet till fördjupning, och vi kommer att försöka svara på alla frågor som kan ha kommit upp i samband med implementeringen av CC. För att få ut så mycket som möjligt av januariseminariet bör du alltså ha viss erfarenhet av att arbeta med CC. 

När: Tisdagen den 22 januari 2013, klockan 13.00-17.00
VarStiftelsen .SE, Ringvägen 100 A, Stockholm

Har du frågor är du välkommen att vända dig till Kristina Alexanderson på .SE eller Johanna Berg på Digisam.

Vi hälsar dig varmt välkommen!

/ Johanna Berg, Digisam & Kristina Alexanderson, .SE

torsdag 13 september 2012

Europeana har nu öppnat digitalt kulturarvsdata fritt!


 
Vy mot Gamla stan och Söder, 1900, Carl Curman, Riksantikvarieämbetet.

Europeana har nu öppnat över 20 miljoner digitalt metadata för fri återanvändning genom CCO licenser (Creative Commons CC0 Public Domain Dedication). Detta är ett viktigt steg mot öppen tillgång till data som innebär att beskrivande information om Europas digitala kulturarv blir nu åtkomlig för utbildningar, kreativa ändamål, utveckling av appar, nya webbtjänster, m m.

onsdag 5 september 2012

Nu har vi en engelsk version av vår blogg. Det är en kortare version där vi skulle vilja dela några av våra blogginlägg relevanta för våra internationella besökare, (se länk här eller i högerspalten).

onsdag 15 augusti 2012

Workshop om Europas digitala kulturarv


Foto: Caspar Almelander






Den 23 maj 2012 organiserade Digisam tillsammans med EU-projektet Linked Heritage en workshop på Riksarkivet i Stockholm på temat “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”. Workshopen samlade ett 70-tal deltagare från över 20 länder.

Workshopen inleddes med ett välkomsttal av Börje Justrell, avdelningschef på IT-avdelningen på Riksarkivet som är den svenska partnerinstitutionen i Linked Heritage-projektet. Börje gjorde en kortare presentation av projektet som har som huvuduppdrag att tillföra den flerspråkiga och tvärsektoriella kulturarvsportalen Europeana nytt material från både offentlig och privat sektor, att höja kvaliteten på den metadata som finns i Europeana och att förbättra sökning, åtkomst och användning av innehållet i Europeana.

Breandán Knowlton, programme manager vid Europeana Foundation, gjorde därpå en presentation av Europeana projektet, som är EU-kommissionens initiativ, och som de flesta idag känner till just genom Europeana, deras snabbt växande sökportal till Europas digitaliserade kulturarv. Breandán fäste uppmärksamheten på vikten av länkad öppen data, vilket förutsätter att de digitala filerna som levereras till Europeana får publiceras med licensiering för fri användning.

Därefter berättade Rolf Källman om Digisam och vårt arbete med samordning av digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet.

Christophe Dessaux från det franska Kulturministeriet illustrerade aggregeringen av kulturarvsdata till sökportalen Europeana genom exempel från olika europeiska projekt, i synnerhet Linked Heritage-projektet. Exempel på hur data från Sveriges kulturarvsinstitutioner levereras till Europeana gavs av Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet, som berättade om deras K-samsök initiativ, och Peder Andrén från Riksarkivet, som rapporterade om EU-projektet APE-net och den portal för arkivens metadata (Archives Portal Europe) som nu byggs upp för att bl a fungera som aggregator till Europeana.

Diskussionen handlade mycket om användningen av standarder, i första hand LIDO-standarden, som idag anses vara en av de mest använda metadatastandarder bland europeiska museer. LIDO presenterades detaljerat av Regine Stein från German Documentation Center for Art History.

Under workshopens andra tema, semantiska webben, diskuterades det hur sökmöjligheterna till den kulturarvsinformation som idag presenteras via olika söktjänster kan optimeras. Gordon McKenna från CollectionsTrust talade om det arbete med länkad öppen data som man bedriver inom Linked Heritage, och som på sikt kommer att göra det enklare att koppla digitala filer så man lättare får fram relevanta sökresultat vilket underlättar både användningen och återanvändningen av digitalt material. Marie-Véronique Leroi, från det franska Kulturministeriet, berättade om Linked Heritage projektets arbete med terminologier och flerspråkighet för kulturarvssektorn. Samarbetet med Wikipedia diskuterades och Jakob Hammarbäck gjorde en presentation av Wikimedia Sverige.

Alla presentationer från workshopen finns på följande länk.

Workshopen om Europas digitala kulturarv följdes av en mindre workshop kring virtuella utställningar, som anordnades av MICHAEL Culture Foundation working group on innovative services. Där presenterades exempel på virtuella utställningar och hur man arbetar med dessa inom kulturarvssektorn i Europa. Mer information finns på denna länk: workshop om virtuella utställningar.

onsdag 25 juli 2012

Gå och fiska!


Unga kvinnor fiskar med spö från en vågbrytare, 1940-tal. Fotograf: Okänd (State Library & Arcives of Florida, USA)
Ibland snubblar man slumpmässigt över idéer som är så enkla och bra att man knappt förstår att man inte kommit på dem tidigare. Den australiska Twitterleken Collectionfishing är en sådan idé, och så här funkar den:
Varje måndag väljer någon – vem som helst faktiskt – ett nytt tema för veckans fiske. Det kan vara vad som helst; Rött, Hatt eller Sagoväsen har förekommit – men också ämnen som relaterar till aktuella händelser, typ Drottningjubileet. Huvudregeln är att det inte finns några regler.

Sen går man och fiskar, i sin egen samling eller någon annans, efter bilder som matchar temat. Det man hittar beskrivs kortfattat och twittras ut med hashtaggen #collectionfishing. Vem som helst kan alltså vara med, inte bara den som jobbar på en ABM-institution. Länkarna behöver inte heller gå till en samlingsdatabas, det går lika bra att använda Flickr eller någon annan bildtjänst. Allt som krävs är ett Twitter-konto, och hela världen är välkommen att delta.

Varför är det så himla bra då?

Museer, arkiv och bibliotek i bl a Australien, Holland och Nya Zeeland är med på fisket för att de tycker att #collectionfishing är:

  • Ett bra sätt att göra sina samlingar mer synliga. Kate Chmiel från Museum Victoria säger “For us museums, it’s about making our collections more accessible by putting them online. Obviously we can’t put everything on display, and we can’t let everyone into our stores, so it’s the next best thing.“ 
  • Ett bra sätt att utnyttja potentialen i social media för att skapa uppmärksamhet kring samlingsmaterialen. Det är också ett sätt att använda Twitter till något vettigt, och faktiskt en fördel att formatet är så litet och flexibelt. Man väljer själv när man har tid att delta och kan göra sin insats när som helst.
  • En chans/anledning/förevändning för folk som gillar (sina) samlingar att för en gångs skull få fördjupa sig lite i vad de innehåller. Det känns bra att få visa upp hur spännande saker som finns där inne och låta andra ta del av dem.  
  • En möjlighet att kommunicera med kollegor på andra institutioner. Även de som inte fiskar själva lämnar ofta värdefulla synpunkter och kommentarer på publicerade bilder. Och det är givande över huvud taget att snacka med folk utanför den egna arbetsplatsen, etablera nya kontakter, och tävla lite i all vänskaplighet om vem som hittar den bästa, vackraste, fulaste eller knasigaste bilden.
Men framför allt är det kul. Någon som vill vara med?

/ Johanna Berg, Digisam

tisdag 3 juli 2012

Svar på öppet brev från Svenska Fotografers Förbund

Svenska Fotografers Förbund (SFF) ställde i förra veckan ett öppet brev till Kulturdepartementet och Riksarkivet för att uppmärksamma den, enligt SFF, respektlösa inställning till fotografers upphovsrätt och den, i stora delar felaktiga, information som Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, sprider om upphovsrätt kring fotografier.

Digisam känner inte igen sig i beskrivningen. Att sprida felaktig information till landets kulturarvsinstitutioner i denna, såväl som andra frågor, är oss helt främmande. Brevet saknar konkreta exempel på vilken felaktig information som Digisam sprider och därför har vi bett SFF om ett snabbt förtydligande så att eventuella felaktigheter kan rättas till.

I det öppna brevet refererar SFF till ett halvdagsseminarium i juni med temat licensiering med Creative Commons som ett sätt att engagera besökare och sprida kulturarv på internet. Seminariet var ett samarrangemang mellan Creative Commons, .SE och Digisam och kan i sin helhet ses på http://youtu.be/mpnUwm3OYjo










Ångspårvagn på Ringvägen 1901
Fotograf okänd
Ur Stockholms spårvägsmuseums
samlingar
No known copyright restrictions





Här följer Riksarkivets svar på det öppna brevet från SFF:

2012-07-03
Dnr RA 02-2012/3245                                                       


Svenska Fotografers Förbund (SFF) har ställt ett öppet brev till Kulturdepartementet och Riksarkivet för att uppmärksamma den, enligt SFF, respektlösa inställning till fotografers upphovsrätt och den, i stora delar felaktiga, information som Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, sprider om upphovsrätt kring fotografier.

Eftersom brevet saknar konkreta exempel på vilken felaktig information som Digisam sprider ber vi SFF om ett snabbt förtydligande så att eventuella felaktigheter kan rättas till.

I det öppna brevet refererar SFF till ett halvdagsseminarium i juni om licensiering med Creative Commons som ett sätt att engagera besökare och sprida kulturarv på internet. Seminariet var ett samarrangemang mellan Creative Commons, .SE och Digisam.

Digisams representant vid konferensen utgick i sitt anförande från de samtal som sekretariatet under våren fört med centralmuseer och de statliga kulturmyndigheter som är medverkande i vårt uppdrag. En ofta återkommande fråga vid dessa samtal är att myndigheterna och institutionerna uppfattar upphovsrättslagen som problematisk och svår att tolka i uppdraget att tillgängliggöra sina samlingar, särskilt bild, på internet. Digisams slutsats är att det krävs utbildning och kompetensutveckling så att fler bilder kan tillgängliggöras inom lagens ramar. Annars är risken att värdefulla samlingar, av rädsla för att göra fel, förblir opublicerade. Digisam råder därför institutionerna att börja med det som är enkelt och välja att digitalisera och lägga ut bilder med utslocknad upphovsrätt och publicera dem med Public Domain-märkning. Vi understryker också vikten av att bilder i Public Domain inte ges en förnyad upphovsrätt när de digitaliseras. Ett råd som ges i linje med Europeiska kommissionens rekommendationer att ”improve access to and use of digitised cultural material that is in the public domain by ensuring that material in the public domain remains in the public domain after digitisation…”

När det gäller de rekommendationer och policies som underblåser en felaktig tolkning av upphovsrätten nämner SFF särskilt Riksantikvarieämbetets rapport ”Fritt fram” och Wikimedia Sveriges ”Kulturskatter på nätet. Så här gör man”. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Wikimedia måste självklart tala för sig själva. Digisam arbetar utifrån inriktningen att tillsammans med andra delta i dialogen med ideella organisationer och andra aktörer på internet för att bidra och stötta med vår erfarenhet och kunskap.
Digisams främsta uppgift är att bidra till att målen nås för den av regeringen beslutade strategin för digitalisering av kulturarvet. Den huvudsakliga bakgrunden till strategin är att uppfylla de åtaganden som Sverige gjort genom Europeiska kommissionens rådsslutsatser om det europeiska digitala biblioteket Europeana. Strategin ska samtidigt bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen.

Digisams roll är bl.a. att stötta minnesinstitutionerna i deras arbete med att göra kulturarvet tillgängligt på nätet och därmed underlätta för användarna att bli medskapare till den kultur och det kulturarv de använder och brukar. I det arbetet kommer Digisam att i olika former samverka brett med myndigheter, institutioner, organisationer och enskilda som är involverade i arbetet med digitaliseringen av kulturarvet.

Allt fler kulturarvsinstitutioner söker samverkan med Wikimedia och bidrar aktivt till det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. I våras träffade t.ex. Centralmuseernas samarbetsråd en överenskommelse med Wikimedia om samverkan för att öka tillgängligheten av den information och kunskap som finns bakom museernas väggar, med målet att nå ut till en större, bredare och yngre publik. Centralmuseerna utgör den till antalet större delen av Digisams av regeringen utpekade samverkande myndigheter och institutioner.

Att kulturarvsinformation görs tillgänglig på nätet är inte ett slutmål utan en viktig förutsättning för att informationen ska bli använd. Därför är det viktigt att informationen är tydligt licensierad så att användarna och företrädarna för kulturella och kreativa näringar vet vad man kan och inte kan göra med informationen. Creative Commons är en licensieringsform, grundad i upphovsrättslagen, där rättighetsinnehavaren genom ett system av licenser kan avstå från vissa delar av det rättsliga skyddet och därigenom göra det lättare för andra att använda materialet i olika sammanhang. Men det är viktigt att påpeka att det förstås alltid är upphovsrättsinnehavaren som bestämmer om informationen ska CC-licensieras eller inte.

Viktiga samverkansparter är självklart också de organisationer som företräder upphovsrättsinnehavarna. Precis som SFF väntar Digisam otåligt på den lagrådsremiss som kommer att innehålla förslag till nya avtalslicenser. På en konferens, om bildanvändning i det digitala samhället, som anordnades av arkivsamfundet i höstas skakade Digisams verksamhetsledare och SFF:s verksamhetschef Catharina Ekdahl offentligt hand på att, när lagförslaget presenterats, sätta sig ner och förbereda de frågor som behöver hanteras inför kommande förhandlingar.

Digisam ser fram mot att under hösten träffa SFF och diskutera de frågor som framkommit vid de möten vi haft med minnesinstitutionerna. Förslag på tider för ett sådant möte ligger i ordförande VD Lotta Schwarz och VD och verksamhetschef Catharina Ekdahls inkorgar.


Björn Jordell
Riksarkivarie
och ordförande i Digisams styrgrupp      

Rolf Källman
Avdelningschef och verksamhetsansvarig för Digisam


torsdag 21 juni 2012

Frågor och svar

För närvarande inventerar vi och uppdaterar de rekommendationer kring digitalisering som finns sedan tidigare, rörande bl a planering av digitaliseringsprojekt, digitaliseringsprocesser, standarder, format och utrustning mm. På sidan "Frågor och svar" (se länk här eller i högerspalten, klicka sedan i bubblorna för att komma vidare till respektive område) tar vi upp de rekommendationer och rapporter kring digitalisering som används mest. Vi börjar i mindre skala och planerar att successivt bygga upp en mer heltäckande "virtuell handbok" för digitaliseringsarbete. Bidra gärna med dina egna frågor och problem så ska vi göra vårt bästa för att besvara dem.

Välkommen att följa vårt arbete!

Building labourer on a stone being hoisted up to building, Pitt St, Sydney, c. 1930s, by Sam Hood
No known copyright restrictions.


onsdag 16 maj 2012

Det är svårt att sia, särskilt om framtiden

Skådespelerskan Pauline Frederick som Potifars hustru, ca 1910-15. Library of Congress. Fotograf okänd. No known copyright restrictions.
Att spana in i framtiden handlar ganska mycket om att urskilja redan befintliga trender och försöka avgöra vilka som kommer att göra bestående avtryck på utvecklingen. Uppgiften är alltså inte att hålla kolla på allt som händer dag för dag och ständigt vara uppdaterad med det senaste – tvärtom förutsätter den koncentration, analys och annat som tar mer tid.
Eftersom vi är många som har svårt att göra utrymme för sådant arbete i vardagen är det tur att det finns andra som är villiga att dela med sig av sina spaningar. Amerikanska museiföreningen (AAM) driver t ex ett Center for the Future of Museums som för någon månad sedan presenterade sin första breda trendrapport .
Museums and the Pulse of the Future är en läsvärd, lättillgänglig och pedagogisk rapport. Föredömligt kort är den också, och full av länkar till inspirerande exempel på hur museer fångat upp och kunnat svara kreativt på nya impulser. Varje avsnitt ställer dessutom explicita frågor om vad de olika trenderna betyder för samhället, och för museisektorn. Bra! IT finns givetvis med som ett utvecklingsdrivande inslag på alla områden men två av trenderna rör mer direkt Digisams område. Eftersom tekniken som sådan är universell, och webben  till sin natur gränsöverskridande, finns andledning att förvänta sig att dessa trender också kommer att få genomslag i Sverige (och inte bara på museerna då).

Många bäckar små…

Alla talar om crowdsourcing men vad betyder det egentligen? Det handlar om att samla små bidrag från många deltagare och är något mer och större än interaktiva gränssnitt och publikdialog. Dagens teknik skapar nya förutsättningar för växande skaror av amatörexperter  att bidra med sin kunskap till institutionernas publika informationsresurser. De kan höja kvaliteten  på museernas data med sin specialkunskap inom t ex ornitologi eller ångbåtar, men också med rent personlig kännedom om sådant som platser och personer på gamla fotografier. Till detta kommer sådant som inte kräver expertis alls, men som det behövs väldigt många vem som helst för att gå i land med – som t ex NASA:s rymdbilder och finska Digitalkoot:s transkribering.

Möjligheterna är enastående,  men som vanligt leder nya lösningar också till nya utmaningar. De nya arbetssätten utmanar institutionernas traditionella självbild och ställer också en del inarbetade affärsmodeller på huvudet. Samtidigt får man räkna med att allmänheten kommer att förvänta sig allt mer av ämnesöverblick och tillförlitlig kunskap på museerna. Experterna där inne måste alltså försöka hitta positiva sätt att samverka med de experter som finns utanför, så att kunskapen kan växa på alla fronter.

Titta på det som inte finns

Förstärkt verklighet, eller augmented reality (AR), är ett samlingsbegrepp för tekniker som gör det möjligt att lägga digitala element av bild, ljud eller film över verkligheten sådan du ser den t ex i din mobil. I kombination med positioneringsteknik (GPS) skapar den oanade förutsättningar, bl a för helt nya sätt att återkoppla museernas konst- och kulturhistoriska resurser till platserna de en gång kom ifrån. Streetmuseum Londinium och NAI:s Urban Augmented Reality är bara ett par exempel på denna trend som väntas växa kraftigt de närmaste åren. När allt fler – i synnerhet i Sverige – går runt med en smartphone i fickan ökar intresset från kommersiella aktörer, men även för kulturinstitutionerna finns stora möjligheter i att använda AR för ytterligare fördjupning av kunskap och upplevelse. Det kan gälla avancerade  och kanske spelliknande helhetsupplevelser,  men lika gärna enklare lösningar som t ex virtuella textsjok  i på väggarna i en utställning.
Här finns mycket att tänka på. Kan AR vara till nytta för den som vill möta en mångspråkig publik med skiftande behov och intressen på bästa sätt? Kommer tekniken att bidra till fördjupning och äkta interaktion eller tvärtom fjärma användarna från den verkliga upplevelsen och isolera dem från varandra? Och finns det en risk i att bygga så mycket på besökarnas egen utrustning (telefoner och surfplattor) - vad händer med dem som ingen har?

Sådana frågor måste institutionerna själva ta ställning till, och svaren är antagligen delvis beroende av den fortsatta utvecklingen. Hur som helst finns mycket att vinna på att försöka se framåt. Framtiden kommer ju antingen man spanar eller ej, men man är bättre rustad om man hinner förbereda sig en smula för allt det nya innan det är här.
/ Johanna Berg, Digisam

onsdag 2 maj 2012

Vi försöker sortera...

Postsorteringen, New York ca 1910-15. Fotograf: okänd. Library of Congress. No known copyright restrictions.
Vi på Digisam har regeringens uppdrag att i samverkan med minnessektorn arbeta med frågor kring digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet. Vi möter många som tycker att det är en bra idé, men får också många frågor om vad de där begreppen står för – egentligen.
Vi har sett att orden förstås på olika sätt inom arkiv, bibliotek och museer. Man använder samma ord för helt olika saker, eller olika ord när man menar samma sak. Ibland när man säger ”digitalisering” menar man alla slags IT-stödda processer, ibland får samma begrepp stå för något vi uppfattar som en mindre delprocess (scanning t ex). På det viset tar det tid att förstå varandra. Det kan bli svårt att lösa problem när man inte har en gemensam förståelse för vad de består i, och risken finns att man blir både oense och överens på helt fel grunder.

Därför prioriterar vi på Digisam en gemensam Begreppsmodellering för området ”Digitalt kulturarv”. Experterna i vår styrgrupp – Martin Bjersby (Riksarkivet), Göran Konstenius (KB), Lars Lundqvist (RAÄ) och Sven Rentzhog (Nordiska museet) – har hjälpt oss att ta fram en generell och övergripande konceptuell modell som ska förstås icke-kronologiskt och täcka in alla aspekter av "digitalt kulturarv" så som det definieras i våra uppdrag.
Obs! Klicka för större bild.


Vi hoppas att den ska hjälpa oss att ensa begreppen och skapa en gemensam förståelse för vad som är äpplen och päron. Modellen kommer vidare att ligga till grund för fortsatt modelleringsarbete, där vi stegvis bryter ned delarna i allt mindre beståndsdelar och så småningom når fram till mer specifika och konkreta frågor om t ex olika bärare och materialtyper. När vi väl fått ordning på begreppen blir det lättare att utforma sektorsövergripande råd och stöd för vardaglig problemlösning inom området, något som efterfrågas på många håll, inte minst inom Kulturarvslyftet.

För att komma vidare i arbetet behöver vi just nu från er som jobbar i sektorn feedback på följande punkter:
1.      Finns det något som hör hit (till digitalt kulturarv) men som INTE täcks in av överrubrikerna/ huvudprocesserna: Styra, Producera, Använda, Bevara?
2.      Finns det något under Producera som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Bildfångst & Metadata?
3.      Finns det något under Använda som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Öppen data & Paketering?
4.      Finns det något ytterligare av vikt att tillägga, stryka, flytta, ändra?

Är mycket tacksam för just dina synpunkter på just dessa frågor! Kommentera gärna här nedan eller maila mig direkt men OBS senast den 14 maj. Räkna också med att vi kommer att återkomma med ytterligare frågor längre fram i modelleringsprocessen. Vi ser fram emot att ta del av dina bidrag till en robust gemensam förståelse av vad digitalt kulturarv handlar om. Egentligen.
Johanna Berg, Digisam

torsdag 19 april 2012

Kan Creative Commons stärka ABM-sektorn?

Foto: Thomas Hawk (CC:BY:NC)
Digisam bjuder tillsammans med Creative Commons och .SE in till en halvdag kring praktisk användning av Creative Commons. Vi ser fram emot att ni ska kunna ta del av en halvdag kring hur Creative Commons kan stärka ABM-sektorn och dess arbete.
När: 13e juni 2012, klockan 9-12
Var: .SE, Ringvägen 100 A, Stockholm
Creative Commons, Digisam och .SE bjuder in till ett halvdagsseminarium ABM-sektorn om att engagera besökare och sprida kulturarv på Internet med hjälp av Creative Commons. Seminariet är till för dig inom ABM-sektorn, du som arbetar med att tillgängliggöra digitalt kulturarv, eller har ett intresse av det arbetet. Seminariet anordnas på förmiddagen den 13e juni. Inbjudna som talare är:

  • Chiaki Hayashi (Creative Commons Japan, deltar via videolänk, på engelska)
  • Lennart Guldbrandsson (Wikimedia, Sverige)
  • Maarten Zeinstra (Europeana/Knowledgeland, på engelska)
  • Johanna Berg (Digisam)
Syftet med seminariet är att inspirera samt ge konkreta tips och idéer på hur man kan engagera besökare mer kring utställningar och andra event och produktioner. Vi har bjudit en grupp inspirerande talare som kommer att belysa och visa exempel på hur Creative Commons kan vara ett hjälpmedel för att engagera besökare i utställningar och annat samlingsarbete. Seminariet kommer även att behandla hur ABM-sektorn bör tänka när det gäller att licensera, digitalisera och tillgängliggöra sina material för maximal användbarhet.
Chiaki Hayash kommer att prata och visa hur de arbetar med Creative Commons i Japan, som ett verktyg för att uppmuntra engagemang och nyskapande. Lennart Guldbrandsson från Wikimedia Sverige kommer att prata om arbetet med en Vitbok för ABM-sektorn, med målet att både skydda upphovsmännen och göra det lättare för allmänheten att få tillgång till vårt svenska kulturarv. Maarten Zeinstra kommer att prata om Europeanas struktur för rättighetshantering och utväxling av material mellan kulturinstitutioner i Europa. Johanna Berg kommer att prata om Digisams arbete med öppenhetsfrågor och betonar vikten av att börja med det enklaste.

Anmälan: Deltagande på seminariet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat. Anmäl dig här OBS senast den 4 juni så vi vet hur många som kommer!

Har du frågor är du välkommen att vända dig till Jonas Öberg på Creative Commons, Kristina Alexanderson på .se eller Johanna Berg på Digisam.

Creative Commons, Digisam och .SE hälsar dig varmt välkommen!
gm / Johanna Berg, Digisam

OBS Kristina Alexandersons dokumentation från seminariet finns att ta del av på Creative Commons webbplats, här.

måndag 16 april 2012

Workshop i Stockholm: “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”

Automatrestaurang omkr år 1905, interiör, Stockholm
Spårvägsmuseets samlingar
                 Photograph by: unknown                       

Digisam – samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet organiserar tillsammans med EU-projektet Linked Heritage workshopen “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web” den 23 maj 2012 på Riksarkivet i Stockholm.

Workshopen har två huvudteman, ”Cultural Heritage Aggregation in Europe” och ”Semantic web”.

I den första delen av workshopen kommer aggregeringen av data till sökportalen Europeana att behandlas, belyst genom exempel från olika europeiska projekt som t.ex. Linked Heritage projektet,APE-net projektet (Archives Portal Europe) samt K-samsök, webbservice och den nationella aggregatorn för musei- och kulturarvsinformation. Vi kommer att diskutera dagens vägar för att lämna data till Europeana, hur man använder sig av standarder och möjligheterna att utveckla aggregeringsprocessen.

Workshopens andra tema tar upp hur kulturarvsinformationen presenteras i söktjänster och på olika portaler idag och på vilket sätt sökmöjligheterna i informationen skulle kunna optimeras. Vi kommer också att diskuterar vilka möjligheter som användningen av öppen länkad data och den semantiska webben har för kulturarvssektorn och hur Wikipedia kan fungera som en aktör i detta sammanhang

Målgruppen för workshopen är dels Linked Heritage-konsortiet och dels alla som arbetar med digitaliseringsfrågorna på kulturarvsinstitutionerna i Sverige.

Workshopen kommer att hållas på engelska.

Ett program kommer att läggas ut inom kort.

Antalet platser är begränsat. Är du intresserad av att delta i workshopen? Skicka i så fall e-post till digisam@riksarkivet.se innan den 14 maj 2012.

Sanja Halling, Digisam

måndag 26 mars 2012

Bäst av alla - och sämst!

Löptävling i Galt, Alberta i Canada 1906. Fotograf okänd (Galt museum & archives).
Sverige i täten med spänstiga steg, eller (beroende på hur man ser det) långt till höger i plommonstop. Håll i hatten!
Sverige är bäst i världen på att upprätta register och samla in statistiska data om allt från karies till fortkörning. Staten disponerar genom sina myndigheter stora mängder data, ofta i långa serier av hög kvalitet. Vi har en enastående historia av omsorgsfull statlig byråkrati och idag beräknas mellan en och två procent av BNP gå till sådana insatser. Det är stort.

Men när det gäller att öppna, dela och därigenom nyttiggöra detta material som öppna data ligger Sverige inte lika bra till. Storbritannien och Australien är bäst i världen på att frigöra offentliga data, men även länder som Brasilien, Kenya och Albanien ligger lååångt före Sverige. Och det är ju dåliga nyheter för oss eftersom det finns så enormt stora samhälls­ekonomiska vinster i en öppnare hållning. Senare i år kommer en rapport från Handelshögskolan i Stockholm som beskriver det stora entreprenörs­intresset, och exempel finns redan idag på tjänster baserade på t ex väder- och trafikdata trots hindersamma avgifter, otillgängliga format etc.
Huvudargumenten för öppna data är att de stärker:
-     demokrati och delaktighet. Genom möjligheten till insyn och granskning skärps kontrollen och det ger – på längre sikt – också ökat förtroende för samhällets institutioner.
-     effektivitet och kvalitet. Genom synliggörandet av mönster i utgifter etc blir det lättare att jämföra insatser av den offentliga förvaltningen och därmed driva på utvecklingen.
-     tillväxt och innovation. Genom nya möjligheter för utvecklare och entreprenörer att – ofta i samverkan mellan akademi och företag – arbeta med datan som “råvara” och bygga nya tjänster kan reell ekonomisk utveckling skapas.

Arbetar man med befintliga digitala data i strukturerad form (inte i Word eller PDF!), och ordnar den grundläggande infrastrukturen på ett smart sätt försvinner i princip marginalkostnaden för distribution. Resur­ser frigörs för annat arbete, och allmänheten kan ges fri tillgång till datat.
Enligt Jan Kallberg, svensk forskare i vid Texas university i Dallas, måste man dock räkna med att konceptet öppna data – trots alla sina fördelar -  inte kommer att slå igenom i Sverige förrän omkring 2020. Andra experter menar att även ett decennium är alltför optimistiskt räknat, och det känns ju dystert.
Men kanske kan man från ett kulturarvsperspektiv vända dåliga nyheter till en möjlighet? På scenen står nu en grupp otåliga entreprenörer, tekniska utvecklare och affärsintressen som letar efter data att jobba med. De knackar på hos offentligheten som motvilligt – om alls – lämnar ut små, begränsade datamängder med stora förbehåll, i svårhanterliga format och ibland mot avgift. Minnessektorn – med sina enormt stora, komplexa, i huvudsak icke integritetskänsliga datamängder – står i kulisserna och väntar på entré. Kliver den in i rampljuset kan föreställningen ta en helt ny vändning, och nya samarbeten växa fram med aktörer som behöver just sådana data för sitt eget utvecklingsarbete. På det viset blir det win-win, ökat tryck på den övriga statsförvaltningen och en chans för de mest historiska av institutioner att - som vanligt - gå före in i framtiden!
Vinnova satsar för närvarande fyra miljoner kronor på öppna data. De vill se resultat redan i höst, men behöver input från dig för att avgöra hur myndigheter och organisationer bäst kan stimuleras, och vilka teman och sektorer som eventuellt bör prioriteras framför andra. Hör gärna av dig till dem och berätta hur du ser på saken!
Johanna Berg, Digisam

Vill du veta mer om öppna data bör du titta på alla inlägg från Stiftelsen .se:s seminarium Öppna data öppnar möjligheter den 16 mars 2012.